Det finns förmodligen en åkomma som kallas renoveringsmani. Sedan vi flyttade in i nuvarande lokal (2:a på 54 kvadrat), för sisådär fyra och ett halft år sedan, har köket, hallen och badrummet målats en gång var, sovrummet tre gånger och vardagsrummet tapetserats en gång och målats en – och numera två gånger.
Det var ett besök i Stockholm i höstas som orsakade denna vilda instinkt hävdande att det är dags att förnya sig. På det utmärkt välsorterade varuhuset Pub ramlade jag nämligen över ett alldeles delikat inrett rum, det var, i sin mest späckade form, kort och gott - LILA. Väggar, möbler, gardiner, mattor, tavlor, småkrafs, ja allt, allt var lila. Habegär!
Medels mäkta inställsam övertalning, och ett löfte om att vissa inte behöver engagera sig det minsta i själva verksamheten, lyckades jag snirkla till mig min mans, om inte glada och förväntansfulla, så åtminstone enbart småmuttrande, medgivande.
Fruktansvärda färgpriser, fann jag att man har här i Åbo, men RTV valdes ut som inköpsplats eftersom de tillhandahåller Teknos färger, Teknos har nämligen ett mycket bredare kulörutbud än Tikkurila. Mannen fick vara med och avgöra mellan fyra nyanser, och såhär i efterhand kan jag säga att jag inte kunde ha valt bättre själv. Det blev tre liter matt mörklila, Teknos Trend 7, färgkod NCS S 5040-R40B, och en liter blank färg i samma nyans, av Tikkurilas märke Luja, för det var det enda som lämpade sig i glansighet. Två goda vänner inkallades som hantlangare, och efter en hel del möbelfösande, penslande, rollande och, framförallt, tejpande, mätande och vattenpassande, är den tidigare så våldsamt orangea fondväggen, på 5,3 x 2,5 meter, LILA. Och den är inte bara lila, den är, precis som jag ville ha den, bredrandig med ränder i exakt samma kulör men med en uppenbar glansskillnad - ett gammalt tips från Äntligen Hemma, anno 1996 ungefär.
Men enbart målning räcker ej, med Corel Draw gjorde jag en noggrann planskiss över rummet och alla möbler, och testade mig fram till det mest lämpade möbleringssättet som ändå synbarligen skiljer sig från hur det var före. Det är ju viktigt att förändringar är påtagliga, så man verkligen upplever renoveringsruset. Slutligen några gröna växter, som alltid gör otroligt mycket för trivseln, snygga, kulturella böcker på synliga ställen, och ny klädsel på alla textila möbler. Jag hade hoppats hitta ett lila enstextyg till soffan, det verkade nämligen logiskt att enstex skulle vara motståndskraftig mot kattklor, och inte dra åt sig alltför mycket hår, i och med att det är blankt. Men något motsvarande tyg visade sig inte existera i hela landet, tygmonopolen Eurokangas meddelade att de inte har något sådant i någon butik alls, och ej heller förmånliga Jätti-Rätti stod till tjänst. Därav blev soffan svart.
Bilder från vardagsrummet kommer inom kort, men här är dock inspirationsbilden jag knäppte på Pub i Stockholm.
